Många tankar...

Många enormt intressanta tankar far omkring i mitt huvud under dagarna och när jag väl ta mig tiden att sätta mig ner så minns jag inte dem längre. Är det meningen dåatt man ska inte minnas dem eller handlar det om rent utav en hjärnutmattning? Snarare det senare antar jag...
Nu sitter i alla fall dottern i hallen , utnaför dörren i arb.rummet. Hon vågar inte komma in då hon vet att hon borde ligga i sängen och sova. Undrar om hon vet att vi vet att hon sitter där?

Varför är man rädd,...... rädd för mörker? Är det bara för att man har en bra fantasi?
Varför är vissa rädda för olika djur?
Varför garvar alla då jag säger att jag har flamingofobi? Det gjorde min man också tills han såg min reaktion en vacker dag på Parken ZOO i Eskilstuna. Där går dessa äckliga fåglar "fritt" omkring. Nils lurade mig att se dem och jag började stortjuta och ville bara hem. Han blev rädd och ledsen över att han lurade mig. Jag fick sitta i lugn och ro rätt länge innan jag kunde ta mig samman. Borde nog gå hos en psykolog? Knappast, jag tror att jag kan leva med min fobi. Fast vinet jag fick av tjejerna innan vi flyttade till Kalmar... hm.. undrar när vi ska dricka den? Kanske när de kommer och hälsar på? *ler*

Nä.. ska stoppa lurkan i säng igen... får filosofera vidare imorron....

// E.