Efter en hektisk vecka med bla en 2 dagars resa till Sthlm för yrkesträff för biomedicinsk analytiker i Solna på Rättsmedicinalverket kan man inte vara annat än liiite seg.
Resan har dock varit väldigt trevligt, och nu är jag ännumer besluten att nagla mig fast så mkt jag bara kan. De andra avdelningar verkar vara mer än trevliga. Det är ett härligt gäng.
Stockholmarna hade fixat en innehållsrik träff med delikata måltider.
Vi har även fått träffa den enda hundföraren som har varit nere i Khao Lak och Phuket efter vågen. Vi har fått sett bilder och fått höra helt makabla berättelser, som fick en att tänka efter.
Dessa hundar.... all min eloge för dem......
Helgen har varit rellativt lungt. Vi har planerat att vi skulle ha åkt ut till MajaStina och Allan men jag kände mig återigen inte helt ok. En av tjejerna på jobbet har fått kräksjukan så jag har inbildat mig att även jag jag blivit smittad. Visserligen kan det ha legat något i det hela, men jag tryckte i mig en massa vitpeppar och övertygade mig själv att det skulle hjälpa. Har även proppat peppar i maken. Mer än lite dålig mage blev det inte av men jag ropar inte hej än.
Lägenheten börjar se ut som jag vill att den ska. Det finns fortfarande saker och ting som skall plockas undan, men det kräver en viss omorganisation vilket jag har inte kännt mig tillräckligt pigg för att ta tag i.
Snart är det 1:a advent och jag fattar inte vart tiden har tagit vägen. jag har bott i linköping sen i augusti, visserligen 2 månader i husvagn dock...
Jag önskar att maken hade fått napp på alla dessa jobbansökningar han skickar iväg och att de i familjen som väntar på olika provsvar från läkarna skulle vara friska. Känner att jag har inte orken att ge dem det stod jag skulle vilja.
Jag börjar återhämta mig själv, men jag känner mig fortfarande inte 100%. Det kommer nog dröjja ett tag till. Många säger att jag borde ta semester men jag är övertygad om att det inte skulle hjläpa ett smack. Däremot skulle mina önskningar gå vägen så tror jag att jag i större grad kunde slappna av och känna att tillvaron börjar falla på plats.....
